Jag heter Hannah, som ni vet. Pluggar just nu religionsvetenskap B på Högskolan i Gävle och ska utan tvekan ta över och reformera Migrationsverket när jag blir klar.
På många sätt älskar jag mig själv. Jag är snäll och rättvis när det gäller (förutom mot Eric, men han förtjänar det när jag gör det) och jag gillar människor. Alla sorters människor. Inte bara *ursvensken*, utan alla människor från alla länder. Förutom de som på något sätt gjort något jag inte tolererar. Då blir det kalla handen. För jag är ganska långsint. Så försök att inte hamna i kläm med min rättvisa. För det är den enda rätta.
I övrigt har jag jävligt mycket åsikter om saker och ting, och jag tröttnar lätt. Jag tröttnar på människor som gör sig för lättillgängliga. Tror på många sätt att jag har asperger, vilket inte vore konstigt eftersom det går i släkten. Har OCD light också, självklart självdiagnostiserad, och måste äta saker i en viss ordning och hoppa runt rummet mentalt varenda vaken sekund. Detta är dock ingenting som stör mig i vardagen, utan det stör mer andra som tycker att jag ska *söka hjälp* och applåderar när jag äter köttbullar och makaroner i samma tugga och andra löjliga grejer.
Jag har inte tid för intressen egentligen. När jag är ledig vill jag inte syssla med någon hobby utan snarare bara vara. Kunna lägga mig i sängen och ta en tupplur på några timmar istället för att gå en skogspromenad eller thaiboxas. Vissa kallar detta för lathet. Jag kallar detta för att vi lever bara en gång och jag orkar inte vara på ett visst sätt för att man *ska* vara det. Dock älskar jag skor och äger ganska många. Jag älskar även att köpa saker, helst för pengar jag inte har, och kommer förmodligen hamna i Lyxfällan om några år (nej).
Etiketter:Eric, fôlk, fritid, Högskolan i Gävle, intressen, Lyxfällan, Migrationsverket, OCD, religion, Saker man kan äta, sömn, skola, skor, thaiboxning